V. 2.1.7

Landsbygdens kulturliv

Vilken sorts kultur är viktig för kulturpolitiken?

Kultursamverkansmodellen skulle föra kulturen närmare medborgarna, men det vi fick var en ökad byråkratisering och en urbaniserad kulturpolitik. Reformens löften om ökad samverkan med det civila samhället har inte infriats. Många av landets kommuner står inför nedskärningar av sina kulturbudgetar och en färsk rapport visar att kulturutbudet på landsbygden är särskilt sårbart och beroende av ett fåtal aktörer. Det är tydligt att kulturpolitiken kört fast och det är därför dags för ett omtag som lyfter in flera perspektiv. Vad menas egentligen med kulturutbud? Vad innebär kvalitet, delaktighet, mångfald och nyskapande? Varför värderas inte den föreningsdrivna kulturen som har så stor betydelse för social hållbarhet, demokrati och tillit, inte minst på landsbygden. Hur ser vi på förhållandet mellan föreningsdriven och offentligt finansierad kultur?

MEDVERKANDE: Kulturminister Amanda Lind, Malin Weijmer - utredare Myndighetens för kulturanalys, Terese Bengard - verksamhetschef Hela Sverige ska leva, Jan Nordwall - generalsekreterare Sveriges Hembygdsförbund, Per Lodenius – ordförande Bygdegårdarnas Riksförbund och Owe Ronström - professor i etnologi vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala Universitet, Anna Rydborg, - ordförande Ax.

Moderator: Gunilla Kindstrand

Anmäl er till vårt nyhetsbrev

Logga in

Logga in här på Folk och Kulturs hemsida och planera upp ditt besök genom att bygga ett personligt schema. Är du en ny användare? Då måste du registrera dig först. Det gör du här. Allt som krävs är namn och mailadress så är du igång!