Som VD för Musik i Syd värnar du, precis som Folk och Kultur, om vikten av att kultur ska vara tillgänglig i hela landet. Kan du nämna några projekt som Musik i Syd nu arbetar med för att få kultur till olika landsbygder?

Den regionala spridningar av professionell musik är djupt förankrad i vår verksamhet. Genom det vi kallar Musikriket har vi nära samarbete med idag 16 mindre kommuner som bokar en paketlösning med 4-5 konsertproduktioner i olika genrer under en säsong. Kommunerna är delaktiga i framtagandet av produktioner som ofta kompletteras med workshops i kulturskolor och besök på äldreboenden. Vi stöttar också ett stort antal festivaler och många av dessa äger rum i landsbygdsmiljöer. Korröfestivalen är ett exempel på hur en hel bygd engageras och fylls av musik under en sommarvecka och med Musik- och berättarfestivalen i Sagobygd, musiksätter vi unika platser på den småländska landsbygden.

Varför är det fortfarande tabu att prata om elit och elitsatsning inom konstmusiken när det är en så naturlig del inom exempelvis sporten?

Jag tror att det finns en rädsla att vara exkluderande när vi samtidigt vill att alla ska kunna vara delaktiga i kulturlivet. Men när vi inte ger barn möjligheten att utveckla sin fulla potential på sitt instrument, exkluderar vi dem från en möjlig framtid som musiker. Vi behöver därför hjälpas åt att förändra både retorik och inställning och skapa möjlighet för fler att satsa, t ex genom att ge Kulturskolan uppdrag att arbeta med talangutveckling.

Vilken är den senaste kulturupplevelsen som berörde dig?

Föreställning av ”Glömskans arkiv” på Malmö Konsthall – ett sceniskt körverk med en vacker och starkt berörande berättelse om minne, sorg och rasism, med nyskriven musik av Tebogo Monnakgotla (föreställningen gavs i början av maj i år).

Tack Susanne!