Hur upplever du att Folk och Kultur har utvecklats sedan starten?

– 2016 arbetade jag tillsammans med andra urfolkskonstnärer i Norden och Japan med att synliggöra urfolks-konst och urfolks-konstnärer då det i praktiken inte fanns någon samisk representation i Sveriges kulturorganisationer vid det tillfället. Mycket på grund av att rasbiologin hade lärt ut att samer inte kan skapa konst, men slöjd.

Detta synsätt har levt kvar i myndighetsutövningen ända fram till idag men nu kan vi se ett uppvaknande, mycket beroende på internationell uppmärksamhet på samisk konst.

Samiska konstnärsförbund som grundades redan 1978 och har sitt säte i Karasjok, Norge har betytt mycket för samiska konstnärer. Samarbete mellan samiska konstnärer och organisationer i Sverige , Norge, Finland och i viss mån Ryssland var fröet till det nätverk på Svenska sidan som idag heter Viermie K.

Dekolonisering och repartiering var inga teman som lyftes i svenskt kulturliv då men Folk och Kulturs kamp för demokrati öppnade upp för samtal över både fysiska och metafysiska gränser.

2026 är Folk och Kultur en viktig mötesplats för konstnärer, politiker, tjänstepersoner och allmänhet.

Folk och Kultur har samverkat med det, på svenska sidan, samiska kulturnätverket Viermie K sedan 2024 – vilken betydelse tänker du att detta har?

– Fiskenät heter på sydsamiska: Viermie, och är en liten ordlek, men symboliskt så fångar Viermie (Kultur) upp internationella aktörer och initiativ. Min förhoppning är att i en nära framtid ska finnas samiskledd kulturorganisationer med egen finansiering att stödja samiska kulturutövare.

Som situationen är nu så är det Samediddije (Sametinget) i Sverige som delar ut finansiering men Sametinget har ingen egen kulturminister och en ytters begränsad budget som ska räcka till utbildning, läromedel, kulturarv osv.

Vilken betydelse har mötesplatser som Folk och Kultur för att synliggöra och stärka urfolks- och minoritetskulturer?

– Folk och Kultur en viktig mötesplats för konstnärer, politiker, tjänstepersoner och allmänhet på lika villkor och som annars aldrig skulle mötas.

Vilka berättelser, perspektiv eller röster tycker du att kulturlivet behöver ge större utrymme under de kommande tio åren?

– Jag är förstås part i målet men: urfolks-konst och urfolks-konstnärer.

Vilken roll skulle du vilja att Folk och Kultur har om tio år?
– Förhoppningsvis kommer Folk och Kultur betydelse att växa. Känns som det är en nödvändig mötesplats. Det är lätt att bli pessimistisk då det är ett allt större internationellt tryck på Sápmis landområden, gruvor, vattenkraft, timmer, turism, vindkraft. Därför behövs positiva initiativ. Tidigare har all kamp för samisk kultur varit beroende på individer.