Definition och omdefinition av begrepp: humanism och demokrati i fokus

För 10 år sedan ifrågasattes kommuners möjligheter att ge fristad åt förföljda författare och konstnärer. Frågan gällde om det låg inom den kommunala kompetensen att stå upp för yttrandefriheten globalt eller om det förelåg staten att arbeta med dessa frågor. Kammarrätten i Sundsvall slog då fast att det finns samhälleliga angelägenheter som kan betecknas som både statliga och kommunala. En sådan är att värna yttrandefriheten:

”Fristadsprogrammet och medlemskapet i ICORN är helt i överenskommelse med den svenska utrikespolitiken men förverkligas inte genom de åtgärder som är förbehållna regeringen. Regeringen understryker i sin handlingsplan för de mänskliga rättigheterna att kommuner och landsting har en viktig roll och ett ansvar för att Sverige ska kunna fullfölja sina åtagande om mänskliga rättigheter.” Ur Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 1889-14, 2015-03-25

Idag är frågor om kommuners roll för kultur och yttrandefrihet i debatt, initiativ finns att omdefiniera begreppet armslångs avstånd, förslag finns att ta bort ordet demokrati ur kommunala strategier och bibliotek vittnar om lokala politikers viljor att ta bort HBTQI – bokhyllor och minska bestånd av flerspråkig litteratur.

Vad säger de senaste 10 åren oss om kommuners vilja, möjligheter och ansvar att stå upp för värden vi tagit för självklara?

Arrangörer: Kulturlyftet och ICORN, Svenska PEN, Kulturrådet, Jonsereds Herrgård - Göteborgs universitet