I din artikel "Kan ett Norrköping hända i Umeå?" i Västerbottens-Kuriren den 29 augusti avslutar du med "Mot dumheten och civilisationernas förfall är kulturen faktiskt allt vi har." Kan kulturen dra nytta, eller lära sig av idéerna i Norrköping och i så fall hur?

Det anmärkningsvärda med Norrköpings omstruktureringar är det faktum att kulturen fråntas sin plats som en självständig sfär i kommunpolitiken. Att placera den under kommunens tillväxtavdelning blir en både praktisk och symbolisk omvärdering där kulturens fria och självständiga uppdrag underordnas en mer instrumentell kultursyn, där dess nyttoaspekter väger tyngre. Vad andra kommuner kan dra nytta av eller lära, handlar om vilken kultursyn man vill ska vara vägledande. De uppenbara riskerna med Norrköpingsmodellen är en politisk styrning av innehåll samt en utarmning av de konstnärliga verksamheter som inte kan motivera sin existens utifrån ett tillväxtbegrepp – men tiden får utvisa vad resultatet blir. Just detta tydliggör också det faktum att kulturen ute i kommunerna har att förhålla sig till den kommunala kulturpolitiken snarare än den nationella, vilket kan medföra mer turbulens, då skiftande politiska majoriteter kan ha mer eller mindre intresse för och kunskap om kulturfältet.

Över till kulturen i norra Sverige – i Luleå gjordes nyligen en förstudie om kulturens betydelse för samhällsbygget och Skellefteå har uppfört Sara Kulturhus. 2014 var Umeå europeisk kulturhuvudstad och kulturlivet fullkomligt blomstrade. Hur ser det ut idag? Har Umeå kommuns kultursatsningar, med dubbelt så mycket kronor per invånare och år än den genomsnittliga kommunen, skapat en medvetenhet tillräckligt motståndskraftig i den kommande ekonomiska situationen?

I samband med den nu pågående industriella expansionen i Norrland känns mycket igen från retoriken kring just Umeå 2014, i hur kulturen lyfts fram i ett större regionalt utvecklingsprojekt. Umeå var redan innan 2014 en kommun som låg i topp när det gäller kultursatsningar och efter den injektion har kommunen i stort återgått till sitt vardagliga läge, vilket för Umeås del innebär att kulturen fortsatt haft ett starkt kommunalt stöd. Till kulturens utmaningar hör ju svårigheter att tydligt mäta och påvisa gynnsamma effekter – därför är eventuella effekter av kulturhuvudstadsåret tyvärr inget som är självklart enkelt att använda i ett skarpt ekonomiskt läge. Umeå är nog inte mer skonat än andra kommuner när det gäller ifrågasättanden, både från medborgare och i politiken, av kulturens existensberättigande i hårdare ekonomiska tider.

Vilken är den senaste kulturupplevelsen som berörde dig?

Bara något dygn efter Israels attacker i Mellanöstern hade operan The Death of Klinghoffer premiär på Norrlandsoperan i Umeå. Mot rådande nyhetsläge fick den verklighetsbaserade operan om en palestinsk terrorattack och mordet på den judiska Leon Klinghoffer en tyngd och en aktualitet som gjorde upplevelsen otroligt stark. Ett vackert operaverk som låter våldets komplexitet och ohygglighet tecknas övertygande.