Urfolk och kulturminglet 2025 gav en försmak av årets konventprogram genom dans, jojk, spoken word och inspirerande dialoger. På scenen fanns beslutsfattare och konstnärer som via performance och samtal lyfte det samiska kulturlivet ur ett gränsöverskridande perspektiv. Fokuset under 2025 års Urfolk och Kulturmingel låg särskilt på att belysa internationella samarbeten som stärker samisk kultur och diskussioner om hur identitet och konstnärskap formar konstnärliga uttryck. Urfolk och Kultur-minglet 2025 arrangeras av Viermie K och Folk och Kultur med stöd av Kultur i Norr och i samarbete med Nordisk framtid: Folk och Kultur, Kulturytring och Kulturmødet Mors med stöd från Nordisk kulturfond.
Hur kan dans gestalta det osynliga i landskapet och ifrågasätta fysiska ting som har adderats till platser där de inte självklart har hört hemma. Programpunkten handlade också om människan; att förhålla sig till att man har ryckts upp från sin geografiska hemtrakt. Genom dansen kan lämningarna av en kanon, kvarlämnad i Sápmi av en främmande nation, utforskas i förhållande till hur en same kom att leva i en storstad.
Samtalet utforskade och exemplifierade hur dans och koreografi kan bli kraftfulla uttryck för urfolkens relation till marken. Frågor om konstnärligt motstånd, främlingskap, tillhörighet och koloniala spår. Paneldeltagarna Sebastian Björkman, Tanja Andersson och Liv Aira delade sina insikter från skapande inom dans och sina upplevelser av residens. Det talades också om behovet av trygga rum för identitet och hur dansen kan förändra relationen till landskapets historia och framtid.
Medverkande
Sebastian Björkman, dansare
Sebastian är dansare med rötter i Gávtjávrrie (Ammarnäs) och i familjer som på 1930-talet blev tvångsförflyttade från Karesuandoområdet i Sápmi. Hans konstnärskap kretsar kring att utforska sitt samiska ursprung och identitet. Att lokalisera sin historia genomsyrar Sebastians rörelser och skapar ett narrativ som berör gemenskap, öppenhet och nyfikenhet kring de osynliga trådar vi väver mellan varandra.
Sebastian är en av dansarna i Petra Howards verk, Guldalit, som går att se på film under Folk och kultur. Han är utbildad inom streetdance vid University of Arts i Stockholm, med särskild inriktning på stilarna popping och locking. Bland hans senaste konstprojekt finns det tvärkonstnärliga verket Guoddi i Kautokeino, i samarbete med artistnätverket Dáidádallu, samt en tidigare produktion tillsammans med Marit Shirin Carolasdotter och Riksteatern i verket Jarkelidh.
Tanja Andersson, koreograf
Danskonstnären Tanja Andersson har sina rötter i Árjepluovve (Arjeplog) och Tornedalen och är uppvuxen i Ubmeje (Umeå). Hon är nu bosatt och verksam i Göteborg. I sitt konstnärskap utforskar Tanja bland annat flöden inom samisk kultur och natur, i kontrast till majoritetssamhället och urbana miljöer. Tanja har själv beskrivit att det handlar om att navigera sin identitet i förhållande till trassel, tystnad och känslan av att befinna sig mellan olika tillhörigheter. I samtalet delar hon bland annat med sig av sina erfarenheter från residenset Jårrh i Dearna (Tärnaby), genom Aejlies och Riksteatern, där hon påbörjade ett samarbetade med musikern Ánndaris Rimpi.
Liv Aira, danskonstnär och koreograf
Liv Aira är danskonstnär och koreograf som ofta influeras av sitt lulesamiska arv. Hon är grundare till Jillat, världens första samiska danscenter i Vuollerim utanför Jåhkåmåhkke
(Jokkmokk), och till Invisible People Contemporary Dance Company.
Liv har en kandidat i dans och en master i koreografi där hon skapade
en score baserad dansstil om vad Sápmi är för henne och detta
rörelsemönster samt teknik använder hon i sina produktioner. Just nu
är hon aktiv med barn produktionen Akti Lij som spelats 200 gånger i
Sverige och Norge, föreställningen Ájttega för en mer vuxen publik,
dansfilm serien "de åtta årstiderna" och under våren 2025 skapar hon
en helt ny föreställning riktad mot barn och unga om att växa
tillsammans.
Förutom danskonsten arbetar Liv för att skapa sammanhang för samiska
dansare att ses och utveckla sin konst tillsammans som i LÅVDA - Sápmi
screendance festival som grundades 2021, Skájdde - utomhus festivalen
för samisk scenkonst som hon grundade 2022. Liv är även aktiv
kulturpolitiskt och sitter som vice ordförande i Danscentrum Norr.
När Sanningskommissionen för det samiska folket blir klar med sitt uppdrag, vad händer då? Uppdraget är att granska den historiska politiken mot samerna och dess konsekvenser. Under samtalet Sanning och politik möttes representanter från kommissionen och från den samiska kultursfären för att diskutera och ta del av erfarenheter från den norska sidan av Sápmi, där motsvarande arbete avslutades 2023. Panelen diskuterade även kompetensflykten från svensk till norsk sida av Sápmi, utmaningar med att säkra kompetensförsörjning och blickade framåt mot Arctic Arts Summit som planeras i Umeå 2026.
Foto: Privat
Kaisa Syrjänen Schaal, huvudsekreterare i Sanningskommissionen för det samiska folket
Till yrket är Kaisa jurist. De senaste 20 åren har hon arbetat med minoritets- och urfolksrättigheter i Regeringskansliet, utredningsväsendet och det civila samhället. Hon är själv minoritet, sverigefinne. I januari 2025 tillträdde hon som huvudsekreterare i Sanningskommissionen för det samiska folket.
Foto: Per Melander
Krister Stoor, ledamot Sanningskommissionen för det samiska folket
Krister Stoor är en jojkens ambassadör, nordsamisk jojkare och berättare bosatt i Umeå. Han spelar ofta med sitt band Stuoris & Balddonas. Krister är också universitetslektorn som doktorerat i jojk. Som folklorist intresserar han sig särskilt för jojk och berättelser. Sina samiska rötter har Krister i nord- och umesamiskt område Orusjohka Giron (Kiruna) och Máláge (Malå) där hans föräldrar växte upp.
Foto: Victoria Harnesk
Maria Utsi, ledare för Arctic Arts Summit
Maria Utsi är teatervetare, kulturarbetare och ledare från Deatnu (Tana) i Sápmi. Hon har omfattande erfarenhet inom internationell konst och kultur, med särskilt fokus på samisk scenkonst. Maria har tidigare varit direktör för Festspillene i Nord-Norge och är grundare samt ledare av Arctic Arts Summit, Arktis största kulturpolitiska toppmöte.
Hon är vice ordförande i Norsk kulturråd samt styrelseordförande för Beaivváš Sámi Našunála Teáhter och Davvi – Senter for scenekunst. Maria är en engagerad och insiktsfull röst i diskussioner om kulturens betydelse i samhället.
Sharon Jåma, journalist och programledare
Sharon är en erfaren journalist, programledare och moderator. Hon leder bland annat Sveriges Radios Studio Ett, arbetar som reporter för Agenda och Vetenskapens värld, samt är redaktör för SVT:s program Möte med jiddisch. Utöver detta är hon medgrundare till Öregrunds Musikfestival. Sharon är en uppskattad moderator i sammanhang som rör urfolk, där samerna utgör en självklar del, samt Sveriges nationella minoriteter – samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.
Viermie K är ett samiskt kulturpolitiskt nätverk som arbetar för att stärka det professionella kulturlivet på Sápmis svenska sida. Nätverket grundades 2019 av Aejlies, Giron Sámi Teáhter, Sameföreningen i Stockholm, Stiftelsen Gaaltije, Såhkie – Umeå sameförening och Tjállegoahte.