Om Nordisk framtid

Nordisk framtid är en treårig satsning mellan 2024-2026 med syftet att stärka det demokratiska samtalet mellan de nordiska länderna, med särskilt fokus på den yngre generationen. Samarbetet resulterar i gemensamma nordiska program på varje kulturmöte – det första presenterades under Folk och Kultur 2024. Visionen är att levandegöra Norden för de tusentals deltagarna i de tre länderna. Unga röster i åldern 20-30 år kommer att vara ett stort fokus och en viktig del av programmet för att skapa utrymme för ett mångsidigt och aktuellt samtal över generationsgränserna. Samarbetet undersöker även hur det står till med demokratin i de nordiska länderna. De centrala frågorna är vad de nordiska länderna kan lära av varandra, hur man skapar ett inkluderande nordiskt samhälle där nya röster får höras och hur en nordisk framtid ser ut i en global värld.  

Nordisk framtids program

Här kan du läsa om de programpunkter som samarbetet har resulterat i hittills. Kommande programpunkter under Kulturytring 23-25 juni kan du läsa om här.

Folk och Kultur 2025

Programpunkter:

Tre nordiska författare i samtal om uppväxt
Oliver Lovrenski (NO), Liv Nimand Duvå (DK) och Nora Khalil (SE), tre unga nordiska författare möttes i ett samtal om att växa upp i olika nordiska sammanhang och diskuterade vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt.

Sponsring, fonder och mecenatskap – hur ser det ut i Norden?

I Sverige, Danmark och Norge finns stora skillnader i hur man arbetar med fonder för att stötta kulturen. Den svenska regeringen beslutade i november 2024 om ett tilläggsdirektiv till utredningen som ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. En panel bestående av Jan Wejdmark (SE), Kirsti Mathiesen Hjemdahl (NO) och Dina Vester Feilberg (DK) diskuterade tillsammans med moderator Jane Mylenberg om vad grannländerna kan lära sig av varandra.

Vilken samhällelig betydelse har det då kulturredaktioner minskar?

Situationen på flertalet medier är att kulturredaktioner minskar personal eller helt stängs ned. Vad är resultatet för kulturbilden om inte kulturjournalistik existerar? Eller att det övergår till nöjes- och underhållningsredaktioner? Signalen till samhället ger en bild naturligtvis. Men hur påverkar det en regerings och politikers arbete kring resursfördelning? Det diskuterade Björn Wiman, kulturchef Dagens Nyheter (SE), Audun Vinger, Dagens Næringsliv (NO) och Jakob Nielsen, Altingets chefredaktør (DK).

Kristin Danielsen – keynote speaker

En av årets keynote speakers var Kristin Danielsen, direktör Kulturdirektoratet Norge och vd för International Federation of Arts Councils and Culture Agencies (IFACCA). Danielsen delade med sig av sina tankar kring den turbulenta tid vi lever i och hur det kommer att påverka kulturen och dess roll i samhällets utveckling framåt. Se talet här: https://folkochkultur.se/keynotes-2025/kristin-danielsen/

Kulturpolitisk kväll i Bodø 2024

2024 var Bodø utsedd till Europas kulturhuvudstad. I samband med konferensen Kulturbæring – Kulturen som driver for bærekraftige samfunn som arrangeras av Norsk Kulturskoleråd i Bodø 16-17 oktober bjöd Nordisk framtid in till en nordisk kväll med fokus på kulturpolitik och konstens plats i samhället. Under den välbesökta kvällen blev det live podcastinspelning med NOKU-podden om hur nordisk kulturpolitik kan bidra till att bygga broar och stärka gemenskapen i en tid präglad av oro och förändring.

Hör Liv Aira, samisk dansartist, Torbjørn Urfjell, direktör för Kulturdirektoratet, Stig Jakobsen, chefredaktör för Avisa Nordland och Henrik Sand Dagfinrud, programdirektör för Bodø 2024 diskutera frågan under ledning av Kulturmødet Mors direktör Caspar Ryttergaard.

Poddavsnittet hittar du genom att söka på NOKU-podden på Spotify och via denna länk: https://bit.ly/3YtTuER

NOKU-podden är Norsk kulturforums podcast med samtal om aktuella frågor och som kan påverka och förändra norskt kulturliv.

Kulturmødet Mors 2024

Kulturmødet Mors 2024 arrangerades den 22-24 augusti i Nykøping/Mors i Danmark. Nordisk framtid anordnade fyra välbesökta programpunkter.

Nordisk framtid – militär och kulturell upprustning

För första gången på 500 år ingår de nordiska länderna i en fredsbevarande allians och ställs inför frågor om vad som egentligen är värt att försvara i Norden. Hur påverkar kriget i Europa det nordiska samarbetet och vår känsla av sammanhållning i en välfärdsregion? Kan kultur vara nyckeln till att stärka denna sammanhållning? Karen Ellemann, generalsekreterare Nordisk Ministerråd, Maria Mediaas Jørstad, direktör Nordisk Kulturfond och Stefan Wallin, Finlands tidigare kulturminister och försvarsminister i ett samtal som leds av Lise Bach Hansen.

Patriarkatet faller (sexism ur ett nordiskt perspektiv)

Tre betydande nordiska kulturprofiler möts på scen för att diskutera hur gamla strukturer bryts ner och förändring skapas i kampen mot maktmissbruk och sexism på konstnärliga arbetsplatser. Johan Hilton, kulturchef på Göteborgs-Posten och författare till Den siste teaterchefen, medverkar tillsammans med Kitte Wagner, teaterchef för Dramaten och sångerskan Pernille Rosendahl, som spelat en betydande roll i DR:s dokumentär om sexism i musikbranschen. Lise Bach Hansen

Var kan vi lära av varandra över generationerna?

I det här samtalet sattes scenen över ålder och gränser och lät starka nordiska röster vara nyfikna tillsammans. Medverkande i panelen: klimataktivisten Andreas Magnusson (SE), forskaren Peter Lauritsen (DK) från Aarhus Universitetfilmproducenten, Trine Skei Grande (NO), direktör Forleggerforeningen och Norges före detta kulturminister, Scen & Films ordförande Simon Norrthon (SE) och regissören och aktivisten Aka Hansen (DK/Grönland).

Nordens Urfolk

Aka Hansen (DK/Grönland), Ella Maria Haetta Isaksen (NO) och Liv Aira (SE) diskuterade med Moussa Mchangama hur det ser ut för urfolk i Norden idag med möjligheter, rättigheter, kultur och identitet. Samtalet baserades på deras egen berättelse och historia. Samtalet arrangerades även under Folk och Kultur 2024.

Folk och Kultur 2024

Programpunkter:

Nordisk kulturpolitik i förvandling

6 unga röster
Ta del av en panel som består av sex intressanta nordiska unga (20-30 år) röster från Sverige, Danmark och Norge. Diskussionen kommer att handla om det nordiska perspektivet på unga vuxnas situation, identitet och naturligtvis om kultur, konst och politik. Vad gör skillnad för unga idag, och är likheterna större än olikheterna oavsett du befinner dig i Århus, Trondheim eller Luleå? Lyssna på ungas verklighet, vad som betyder något gällande ungas inflytande. Moderator Moussa Mchangama från Köbenhamn har stor efarenhet i frågor om inkludering, exkludering och i frågan om vem som verkligen får vara med, och varför.

Hur definierar panelen de ungas styrkor, och vad har den för möjligheter i samhällets i stort och inte minst inom konst och kultur. Många institutioner och sammanhang talar ofta om inkludering av unga - hur ser metoden ut för att även i praktiken lyckas med detta? Och en av de viktigare frågorna - vem inkluderas medan någon lämnas utanför - varför? 

Norsken, svensken og dansken
Podden Norsken, svensken og danskens panel kom till Folk och Kultur för att diskutera det senaste inom skandinavisk politik, kultur och nöje. Norsken, svensken og dansken är ett samarbetsprogram mellan SR, NRK och DR med journalisten och författaren Åsa Linderborg (SE), radiovärden och författaren Hassan Preisler (DK) samt programledaren och samtalsterapeuten Hilde Sandvik (NO).

Urfolk Norden
Regissören och aktivisten Aka Hansen (DK/Grönland), artisten och aktivisten Ella Maria Haetta Isaksen (NO) och danskonstnären och koreografen Liv Aira (SE) diskuterade med Moussa Mchangama hur det ser ut för urfolk i Norden idag med möjligheter, rättigheter, kultur och identitet. Samtalet baserades på deras egen berättelse och historia som urfolkskvinnor.

Moussa Mchangama – keynote speaker

Konst och kultur är en avgörande del av vårt samhälle – både som reflektion av vår värld och introduktion av nya. Därför är det avgörande vem som representeras, ingår och positioneras genom konsten och dess institutioner och hur. För att göra det måste man inte bara tala om mångfald och inkludering som något positivt – utan också tala om de förhistorier av exkludering och marginalisering av människor, perspektiv och erfarenheter, som många konstnärliga traditioner och institutioner bygger på. Den strategisk rådgivare, skribenten och opinionsbildaren Moussa Mchangama fördjupade sig i dessa frågor i sitt keynote tal med både humoristiska och kritiska blickar och undersökte hur konst kan vara en spjutspets i social förändring.