Samiskt danscenter – det första i världen – ska i invigas i höst. Detta fantastiska danscentrum som du är initiativtagare till! Berätta – vad är syftet och målsättningen med det som nu håller på att uppföras i Vuollerim utanför Jokkmokk?
Centrets uppstartande är en ren kärleksförklaring till Sápmi, en identifierad plats där samer och icke samer får chans att utveckla kulturen och den professionella scenkonsten riktad till glesbygd och mindre alternativa scener. Konsten är generellt centraliserad i Sverige och jag tror att även konsten blir påverkad av vart den skapas.
Syftet med centret är att skapa en trygg plats för konstnären att skapa och utveckla sin konst med en utgångspunkt i dansen och där samiska konstnärer ska känna sig extra välkomna. Dansproduktioner är ofta en knytpunkt för många olika sorters konst där förnyelse ofta får ske inom både musik, poesi, konstinstallation, sång/jojk, nycirkus, ljusdesign, scenkostym och duodji med mera. Samiskt danscenter skapar därför en fysisk plats för att ge alla dessa konstformer en mötespunkt.
Målet med projektet är att främja konstnärlig förnyelse inom och utom Sápmi i en vacker ljus prisbelönt designbyggnad precis vid polcirkeln för att höja arbetsvillkoren för dansare och professionella scenkonstaktörer/kreatörer från det fria fältet. I huset kommer vi även arrangera live events som mindre festivaler, premiärer av nyskapade produktioner från huset och arrangera konstnärliga residens med externa samverkanspartners.
Vi kommer de kommande åren arbeta fram en samisk värdegrund och definiera vad detta är och arbeta utifrån detta, som att uppmuntra användning av de samiska språken under arbetstid, att plocka in samiska traditioner i arbetssätt och införa en bank av samiskt kompetens och medarbetare.
Vad är samisk dans och hur utmärker det sig? Är det tydligt kopplat till samiska levnadsvillkor, kultur och konst? Med tanke på att ett samiska scenkonstarkiv skapas i samband med danscentrum så är frågan hur ett bestånd från tidigare år ser ut – hur har scenkonsten dokumenterats från då till idag?
Det är inte helt tydligt vad så kallad ”samisk dans” är rent historiskt. Det finns dokumentation på att rörelse har skett under ritualer i diverse formationer samt att det finns texter skrivna ur ett utifrån perspektiv om att ”samerna dansade”. Hur detta såg ut eller exakt till vilket syfte är ej bevarat och en tydlig danstradition har ej levt kvar genom historien. Ett samiskt liv innehåller extremt mycket rörelser, både från renskötseln till skapandet av duodji/samiskt hantverk och precis som alla andra urfolk på jorden som har sina traditionella danser har dessa ritualer och rörelser inspirerats av det traditionella livet, naturen och möten med andlighet. Denna typ av danser finns ej bevarade i Sápmi, mycket troligt på grund av det koloniala våldet som skett och sker än idag, men kanske också för att dans generellt har ansetts som ”farligt” av storsamhället, inte bara inom urfolkskulturer. Så när man pratar idag om samisk dans är det mycket troligt att personen syftar till dansare med samiskt påbrå som aktivt vill utrycka någonting kopplat till det samiska samhället eller kulturen och inte en bevarad ritual. Många av de så kallade bevarade urfolks ritualer när det kommer till dans är ej heller sceniska, så de som visas för publik är ofta en modern tolkning av det som annars sker i ett djupt andligt syfte.
Idag finns det flera utbildade dansare och koreografer från Sápmi som uttalat vill lyfta de samiska kulturerna genom dans. Ett gemensamt forum för de samiska dansarna finns inte i dagsläget, där koreograferna och dansarna kan utforska sina arbeten gemensamt för att se om gemensamma nämnare dyker upp. Vissa av dansarna har setts i mindre grupper genom projekt och där har det snabbt blivit tydligt att det finns en otrolig diversitet mellan konstnärerna men även någonting starkt rotat som sammanför dem och deras konstnärskap.
De samiska dansarna lyfter ofta samhällsfrågor inom och utom Sápmi, både rent konkret och på ett subtilt sätt. Vissa använder dansen för att rent läka kroppsliga minnen, andra för at gestalta närheten till naturen och kulturen. Vissa närmar sig traditionella ritualer genom att studera gamla skrifter och man kan minst sagt säga att dansen i Sápmi är under en snabb utveckling.
Jag personligen har skapat en unik dansstil under mitt mastersarbete i koreografi. Detta är en score som kan användas i improvisation eller sättas i koreografi med stark koppling till djur och natur i Sápmi. Samisk dans som har en stark koppling till den samiska historien och nutiden men ej ännu är en tradition inom den samiska kulturen utan ett modernt och samtida utforskande.
I samiskt danscenter kommer denna mötesplats som idag saknas skapas. Ett naturligt forum att både skapa och utforska dansen i samklang med musik, jojk, duodji, konst och andra konstnärliga discipliner, men också en plats att kunna diskutera konstens utveckling. I centret installerar vi en avancerad livestream utrustning för att kunna nå ut med denna nyskapade konst och dansarnas arbeten. Detta kommer också resultera i möjligheten till att lagra denna scenkonst vilket vi kommer göra i det första samiska scenkonstarkivet lagrat av en samisk organisation. Sápmi har en historia av att både bli dokumenterat och förvarat av koloniala makter men i detta center kommer vi själva som samisk scenkonstinstution lagra det vi själva skapar i Sápmi för framtida forskning och även kanske skapa en mätbar trovärdighet för den samiska dansen.
Vilken är din senaste kulturupplevelse som berörde dig?
Det var nog en konsert med Katarina Barruk. Hon sjunger på Umesamiska tillsammans med jojk och en fantastisk ljusshow. Hon är mycket närvarande samt att hon lyfter ett språk som endast ett 20 tal personer talar i världen. Hon dansar på scenen och man både gråter, skrattar och ryser till hennes varierande ljudlandskap hon skapar med sin både ljusa och djupa röst.
Läs mer om Samiskt danscentrum och håll dig uppdaterad om öppningsdatumet: