Under pandemin, i en intervju i Alltinget 2021, sa du att ”Vi måste orka prioritera kulturen” – hur tänker du nu tre år senare? Hur ser du på kulturens framtid?

Jag tycker inte att vi gjorde tillräckligt för att underlätta återstarten efter pandemin. Efter det kom krig och inflation. Så nej, jag tycker inte man kan säga att vi orkade prioritera kulturen. Det gäller över hela området, alltifrån byggnader i huvudstaden till scenerna för amatörkultur runt om i landet. Ny teknik skapar alltid möjligheter, men för de som lever av att skapa, förlägga, distribuera och producera kultur idag kommer mycket att förändras de närmaste åren. Här behöver politiken ta ett steg fram och med tanke på att vi redan ligger efter så är jag såklart rätt orolig för framtiden. Allt tyder på att vi kommer behöva mer av bildning, mer kreativitet och mer av förståelse av den andre för att klara de utmaningar mänskligheten står inför och då måste vi se till att det finns bättre ekonomiska förutsättningar för kultur och bildning. 

Ditt förordnande som särskild utredare för Styrning och uppföljning av folkbildningen går ut den 14 juni. Kan du säga någonting om hur modellen för fördelning av statsbidraget bör vara framledes och hur den kan förbättras?

Nej jag kan inte säga något om utredningens förslag förrän den presenteras i helhet. Men en slutsats jag dragit under arbetet är att bildning blir viktigare ju mer information som finns runt om oss i våra liv. En annan slutsats är att folkbildningens infrastruktur är helt central för att vi ska ha ett levande kulturliv i hela landet.

Vilken är den senaste kulturupplevelse som berörde dig?
Jag läser mycket. Just nu är jag helt fast i senegalesiska författaren Mohamed Mbougar Sarrs bok Fördolt är minnet av människan.